B-day

Vem hade trott att det kunde vara så jobbigt att gå på stan med en 5-åring och en 2,5-åring, det är riktigt ansträngande vill jag lova. Vi skulle hitta en present till Rax och byxor till barnen, presenten lyckades vi med men sedan fick jag ge upp utan nya byxor. Barnen valde en tröja med glitter på som present, vi får väl se om den kommer till användning.
Kalaset igår var trevligt, men smörgåstårtan gick bara hem hos oss vuxna, de små gillade efterrättstårtan bättre.

Igår på jobbet fick jag något fint, uppskattning av mina kollegor. De som jobbar med mig hade skrivit ett brev där de förklarade hur mycket de uppskattar mitt arbete, det känns bra att veta att jag gör ett bra jobb.

Äntligen jobbat färdigt min morgonhelg, nu ledig i två dagar.
Två dagar som ska pysslas och donas i hemmet tillsammans med den jag tycker mest om, lite soft vila ska nog kunna klämmas in oxå.
Dessutom ska en present inhandlas, en viktig sådan till någon speciell.

Vi har klarat av det här, då klarar vi allt.
Nu får vi börja vårat liv tillsammans på riktigt, så som vi vill.

Jag har varit med om den värsta kvällen, natten och morgonen i mitt liv.
Men det är bättre nu.

Hur kan en mamma överge sina barn? Jag förstår det bara inte.

Jag har ont. Ont i arm, axel, nacke och rygg. Doktorn kallar det för musarm. En kortisonspruta var en första åtgärd, tabletter en andra. Synd bara att jag får så ont i magen av pillrena, det blir ju bara som att flytta det onda. Jag har även bokat in mig hos en sjukgymnast och har en privat massör och tigerbalsaminsmörjare. Måste tänka på att inte sitta vid en dator så mycket, kul...